Fornåkrar

 

”Fornåkrar”. Platsen ligger öster Solbergsmyren på Toneby mark. 

 

 

Kisterud

Västra Ämtervik koloniserades från Östra Ämtervik och det tog förmodligensin början på 1400-talet. Troligen fanns emellertid gården ”där Fram” i Kisterud redan innan östämtingarna började bygga på den västra sidan av Fryken. Byanamnet skrevs 1503 som Kristnaret. Namnet tolkas i Linus’ bok som Kristins röjning och det antas ha funnits en gammal dam med detta namn som i så fall skulle ha nyodlat hemmanet. År 1540 skrivs namnet Kristinerud med tje-ljud tvärtemot det dialektala Kerstre med hårt K. Nå, fanns hon då denna Kersti eller är hon bara ett påhitt av namnforskare? Som tidigare nämnts så finns inget skrivet om V Ämtervik före år 1503 så något belägg för hennes existens finns inte och det är i högsta grad ovanligt att en nyodling på 1400-talet och kanske tidigare än så gjordes av en kvinna. Man tycker att hon i så fall skulle ha dykt upp i något annat sammanhang också. 

​

Om man tittar på hur det skrevs 1503 så står det ju egentligen ”de kristnas röjning” — Kristenret. Man kan ju spekulera i vad det skulle kunna betyda men det finns faktiskt en möjlig förklaring i skogarna norr om Kisterud. Det finns där en fornlämning, en husgrund, som sägs ha varit ett kloster. Det nämns i Erik Fernows ”Beskrifning öfver Vermland” från 1700-talet och enligt dåtida uppgiftslämnare skulle det alltså ha varit ett kloster. Detta har så småningom övergivits och det kan vara de som var ”de kristna” som röjde odlingsmark i Kristenret. 

​

Det är inte mycket till husgrunder kvar, kanske bara ett par stenlämningar med c:a 20 meters avstånd och om man inte vet att det kan ha varit någonting betydande lägger man inte ens märke till det. Det är beläget på den högsta höjden på skiftet Toneby 1:58 3 och just nu skyms sikten av växande skog men från en höjd strax söder om ser man hela mellanfryken ända ner till Nilsby. Där var så småningom en vårdkase placerad och om man ängslades för objudna gäster som kunde komma sjövägen var det här en utmärkt plats att hålla uppsikt från. 

​

Om det nu var ett kloster så behövde de som vistades där mat, men på höjden vid klistret var det mager mark som inte gav så mycket. Av de odlingsrösen som är uppkastade i sluttningen öster om klostret kan man se att det ändå har varit en del odlingsverksamhet. Emellertid kan man tänka sig att det låg nära till hands att man letade efter en bördigare jord i närheten och det skulle kunna passa in på röjningarna i Kisterud. Det här är bara spekulationer men de är ändå inte helt utan substans. 

 

Lars Johansson, Bäckebron