Römsboa

Romsboa.

Lite uppgifter nertecknade ur minnet och bör därför tas med en nypa salt även om det mesta bör vara korrekt.

Fäboden eller sätterboa som det benämns i fryksdalen är belägen vid tjärnet Skålsjön som är en rest av den mycket större skålsjön som rann ut vid katastrofen på 1780 talet. Marken är mycket bördig på det som var sjöbotten fram till katastrofen. Själva utloppet där sjön rann ut är beläget bara ca 400 m från Kisterudssätter.

Hur länge man bedrivit fäboddrift där vet jag inte, men både min farmor och hennes mor har arbetat där och innan dess var den säkert i drift många år under Lundmarks tid som ägare till gården.

Min farmor Helfrid berättade att hon var i kisterudssätter varje år från juni till augusti. Mycket hårt arbete men också fritt och självständigt och antar jag, fostrande. Den sociala samvaron ska också ha varit god. Intill romsboa fanns däroppsättern och ingjarssättern som ska ha varit hopbyggda på något sätt. Vet ej om det var bodarna eller ladugårdarna som var sammanbyggda.

Mjölken förädlades på plats genom tillverkning av ost och mesost. Helfrid berättade också att hon sålde färsk mjölk till brunnshotellet Nyby Brunn.

I augusti drog man hem med boskapen för att utnyttja återväxten på vallarna där man skördat hö under sommaren.

Fäboddriften pågick till första världskrigets slut och efter detta förföll sättern. Omkring 1939 tröttnade Helfrid och Oskar på att objudna element använde boden för övernattning och skänkte den till hembygdsföreningen där den kan beskådas idag. Ladugården och ladan revs under andra världskriget och kolades.

Ända fram till 1990 talet kunde man hitta gamla gärdesgårdar från tiden när Sättern var i drift

Georg Wickberg